skip to Main Content

281 Vallbo Natur- & Kulturstig

Skylt 10 Fåglar i skogen

Fåglar i skogen

Vid den här ”stationen” kan Du stifta bekantskap med de största skogsfåglarna, som finns här.

Det finns många andra spännande fåglar här också.

Det här är sista stationen, så när Du kommer tillbaka till Vallbo Fjällgård kan Du låna en fågelbok och läsa om till exempel Spillkråka, Korp och Tretåig hackspett.

Tjäder, Tetrao urogallus
En magnifikare skogsfågel finns inte i Norden!

Alla som har hört en tjädertupp dundra upp intill stigen vet att man hoppar högt av förskräckelse. Dunder och brak! Den är inte direkt smidig.

Ett tjäderspel är en upplevelse! Tupparna utför under våren ett passionerat arenaspel, för att tävla om honorna. Det händer att tjädertuppar blir ”spelgalna”, då kan de till och med gå till attack mot människor som kommer i deras väg.

Orre, Tetrao tetrix
Även orrtupparna samlas i större eller mindre grupper på våren för att spela.

Orrarna är ungefär lika stora som en tamhöna. De är vanligare än tjädern.

Järpe, Bnasia bonasia
En utpräglad skogsfågel. Till skillnad från tjäder och orre flyger den inte någon lång sträcka om den blir skrämd. Typiskt ljud från vinslagsserierna: ”burr, burr”. Landar oftast i träd. Sångstrofen kungsfågelaktigt fin men utdragen, sugande: tsiiyy-titititi. Några dygn gamla kycklingar kan redan flyga upp i träden, utmärks f.ö av ett mörkt band genom ögat. Vallas av hönan ensam.

Dalripa, Lagopus lagopus
De båda riparterna är i vissa dräkter svåra att skilja åt. Men här, i trakten av Vallbo är det dalripan man ser.

Dalripetuppens lite hysteriskt skrattande läte, har en kuslig, nästan
mänsklig karaktär.

Lavskricka
Är vår minsta kråkfågel, hemmahörande i de norrländska lavklädda blandskogarna. Lavskrikan påminner om en jättestor mes, när den klänger långt utpå grenarna och letar insekter. Lavskrikan har en stor repertoar av både jammande, skränande och mer lågmälda läten. Boet byggs i barrträd och påbörjas redan i slutet på mars.

Pärluggla
Äkta nattuggla undviker att exponera sig. Uppsynen mer storögt förvånande än bistert. Revirlätet hörs mest på våren, en snabb serie av djupa visslingar oftast 7-8 st, något stigande mot slutet. Hörs mycket långt, över 3 km vid goda betingelser. Vid irritation ibland en ändlös serie. Vidare ett nasalt och lätt trumpetande ”kuvä´uk” samt om höstnätterna, gällt ekorrsmackande ”tjiáck.

Ur ledbroschyren

Vid den här ”stationen” kan Du stifta bekantskap med de största skogsfåglarna, som finns här.

Det finns många andra spännande fåglar här också.

Det här är sista stationen, så när Du kommer tillbaka till Per-Ols Gården kan Du låna en fågelbok och läsa om t.ex. Spillkråka, Korp och Tretåig hackspett.

Tjäder, Tetrao urogallus

En magnifikare skogsfågel finns inte i Norden!

Alla som har hört en tjädertupp dundra upp intill stigen vet att man hoppar högt av förskräckelse. Dunder och brak! Den är inte direkt smidig.

Ett tjäderspel är en upplevelse! Tupparna utför under våren ett passionerat arenaspel, för att tävla om honorna.

Det händer att tjädertuppar blir ”spelgalna”, då kan de t.o.m. gå till attack mot människor som kommer i deras väg.

Orre, Tetrao tetrix

Även orrtupparna samlas i större eller mindre grupper på våren för att spela.

Orrarna är ungefär lika stora som en tamhöna. De är vanligare än tjädern

Järpe, Bonasia bonasia

En utpräglad skogsfågel. Till skillnad från tjäder och orre flyger den inte någon lång sträcka om den blir skrämd.

Dalripa, Lagopus lagopus

De båda riparterna är i vissa dräkter svåra att skilja åt.

Men här, i trakten av Vallbo är det dalripan man ser.

Dalripetuppens lite hysteriskt skrattande läte, har en kuslig, nästan mänsklig karaktär.


Tjäderspel


Järpe


Lyssna på Dalripa


Tillbaka till led 281 Översikt

Back To Top